En längtan att få synas, höras, bli sedd och lyssnad på, det har vi alla. Så klart på olika sätt. Återigen blir det så tydligt att den största rädslan vi alla bär på är att inte få vara med. Att inte bli accepterad och älskad. Vi kan skylla på allt och alla runtomkring när vi inte mår bra, men ilskan och irritationen vi känner är oftast riktad till oss själva. Tankar som vi tänker om och om igen blir till känslor som stoppar och hindrar oss från att göra det vi egentligen vill.
Att säga NEJ till andra och säga JA till dig själv, att äga ditt "space" och ta för dig är att leda dig själv framåt utan att bry dig så mycket om vad andra tycker och tänker hela tiden. Att vara hela du oavsett vad andra tycker, är att ha mod att göra fast du är rädd. Det är att stå i din kraft. Det är inte alla gånger så lätt, men vi kan öva. När vi bryter invanda, trygga mönster så är det så klart lite läskigt - men tänk om det kan vara spännande! Tänk om du skulle plocka fram din "Rockstjärna" i dig! Hur skulle det vara? Hur skulle det kännas? Vad skulle du göra då? Det är via det jobbiga som vi växer. Jo det är ju så! När din röst känner sig hemma i din kropp och när du hämtar hem din urkraft, så händer det mycket i dig. Ska din röst ta plats, måste även DU ta plats. Det spelar ingen roll om du vill höras på mötet, säga din sanning eller vill pricka den trestrukna G. Det som bubblar vill komma ut. När du väl släpper taget om kontrollen och VågarLåta, så kommer ljud, kraft och toner du kanske aldrig trott fanns där. Det kommer inifrån. Jag har hittills inte haft en session, oavsett behov, där personen ifråga inte skulle vilja "kunna" sjunga. Och jag lovar, alla kan, DU kan! Släpp fram "Rockstjärnan" i dig så får du se vad som händer.
Comentarios